Hejsan! La ner bloggen för ett bra tag sedan men tänkte nu starta den igen. Jag tänkte börja med en kort presentation om mig och min ponny.

Så, vilka är vi då? 

Jag heter Julia och är 15 år gammal jag går i 9an och spenderar all min fritid i stallet. Utöver min ponny så har jag också en hund och en katt, ja det finns inte så mycket mer att säga om mig själv.

Jenny då? vem är det? Många brukar blanda ihop mig och Jenny (mest för att namnen är lika hoppas jag) haha! Nej men Jenny är min ponny som jag har ägt i lite mer än 1,5 år. Hon är ett rött sto född 2006 importerad från Danmark. Jag fick hem henne helt grön, outbildad som 9åring den 19 april 2015. Planen var att komm ut på hoppbanorna i sommras då det är hoppning vi båda brinner för. Våra träningar gav bra resultat på framsteg och vi hann starta några klubbtävlingar och p&j. Jag lärde henne från att bara springa med benen vevande i luften i noll kontroll och att hoppa p&j på 40 cm till att kunna gå lungt och kontrollerat och hoppa enstaka hinder på 115. Tills vårat bakslag kom, det som satte stopp för våran karriär. Hon började bete sig konstigt vid träningar så vi bestämde oss för att åka och kolla upp henne hos klinik. De hittade skaador i bakbenet som visade sig att hon hade redan när hon kom till oss. Hon fick behandlingar för det och några månade senare skulle hon upp och friskförklaras men två dagar innan rullar hon fast i boxen och blir akut halt så vi åker upp till hölö igen.. Hon fick behandlingar för sina skador och håller nu på att rehabiliteras. Vi har hållt på i snart 10 månader med hennes skador och vi ger inte upp förrän hon är frisk. Om 3 veckor ska vi på ännu ett återbesök till hölö och ja vi tar dagarna som de kommer fram till det och håller tummarna för bra besked! I övrigt så är hon världens mysigaste och gosigaste ponny, hon skulle aldrig göra något för att skada någon men självklart kan hon ta bak öronen men hon skulle aldrig vara ute efter att skada. Hon älskar att hoppa men somsagt är hon inte så utbildad trot sin ålder. Vi har mycket att jobba på och mycket att bygga på. Därför ser jag denna skada som ett sätt att börja om och göra allt lite bättre så hoppas jag på att hon kommer bli finare än någonsin och att vi snart kan få börja visa upp oss och göra det vi tycker är kul!